Om jag kisar lite
Målar med mjuk, vit pensel
Ser jag ett sandslott

Åh, jag är så trött
Denna eviga längtan
Fastfrusna drömmar

Ögonlock som tyngs
Tårar och snöblandat regn
En vit regnbåge

Urlakad på färg
Tyngd av senaste skuren
Svårmodets täcke

Alla har gått in
Stillsamt drar hon upp sitt täcke
En sista ljusglimt

Mjuka penseldrag
Ymnigt flödande solfärg
Hem ljuvliga hem

Skiner upp och ber
Snälla, vissna inte nu
I otakt med livet

En öm, gisten hand
Mot slutna, tysta ögon
Vi var fina ihop

Tvivlen som skingras
Regnskyarna som ger liv
Till nya som gror

I fyllig vit färg
Tillvaron som jag minns den
På varm, mjuk asfalt